 clipped from blogoramification.blogspot.com
In Germany, a fan pushed Robbie Williams off the stage.
|
onsdag, juni 20, 2007
Robbie
music from sweetwarrior
 clipped from sweetwarrior.multiply.com
|
tisdag, juni 19, 2007
Vad mycket skräp står det i våra dagstidningar!
Kära medborgare...
Hur kan Aftonbladet, och andra tidningar av tvivelaktig
sanningshalt, skriva så mycket om pseudokändisar som Paris
Hilton, Linda Rosig, Lohan och andra som de flesta av oss gott
och väl kan leva utan? Att de bara orkar...
Idag stod det i Aftonplasket del 2137 i Hiltons fängelsesåpa
att hon hade en farsdags-fest i fängelset och att hon hade
ritat ett vykort till sin far. Vem fan bryr sig?!? Har de på
redaktionen inte mer förstånd att skriva om något betydligt mer
intressantare, viktigare och/eller lärorikare? Att de bara
lägger energi på det förstår jag inte. Att jag bara lägger
energi på att reta upp mig på detta förstår jag inte...
Men jag har faktiskt en teori, även om jag inte är ensam om
den. De som köper dessa tidningar och faktiskt gillar att läsa
om varje steg plastmääniskorna tar - är så himla rädda att ta
egna steg i livet. Den som roar sig åt andras privatliv kan
inte ha ett eget kul att roa sig i...
Det står mig verkligen upp i halsen och jag känner att jag
orkar snart inte läsa mer om dem. Inte för att jag läser om dem
överhuvudtaget, men rubrikerna bläddras ju förbi när man söker
efter sport eller annat som faktiskt kan vara viktigt. Och de
sticker mig i ögonen. Den enda gång det faktiskt roar mig är
när någon av dessa gör något så pantat och dumt att det
faktiskt vänder och blir komiskt. Då skrattar jag och på deras
bekostnad...
Hade jag haft en dotter som Paris eller Linda, hade jag valt
att adoptera bort dem - hur gamla de än var...
Nu är det inte jag som skivit detta utan "stulit"det från
Tramsmail.se
måndag, juni 11, 2007
lördag, juni 09, 2007
SVERIGE Mediadrevet är igång. Den här gången handlar det om en 32-årig man med brittisk ursprung som misstänks för att ha smittat ett stort antal kvinnor med hiv.
Många hivpositiva kvinnor och män i Sverige känner sig oroliga. Och det har man anledning att vara. Medias sätt att rapportera om de här männen och kvinnorna ökar utsattheten och stigmatiseringen av en redan utsatt grupp människor – nämligen hivpositiva barn, ungdomar med hiv och vuxna kvinnor och män som lever med hiv.
I spåren av stigmatiseringen följer också självstigmat, en negativ uppfattning av det egna jaget: Ett självstigma som om den inte motverkas kan få katastrofala följder. Man skulle kunna hårdra det hela och säga att media är med och skapar de kvinnor och män som man hänger ut på braskande löpsedlar.
Medias bild är inte sällan endimisionell och enkelriktad. Grundläggande för stigmatisering är att peka ut och särskilja en grupp från samhällets rådande norm av vad som är önskvärt och inte önskvärt. Media är ett bra exempel på hur man på ett effektivt och skoningslöst sätt kan stigmatisera en grupp av människor, nämligen hivpositiva kvinnor och män. Den hivpositive demoniseras och utmålas som en brottsling, gärna moraliskt förkastlig och man lyfter också fram karaktärsdefekter som ska förstärka bilden av den moraliskt förfallne individen. De som sedan blivit utsatta för denne person fråntas i media allt eget tänkande och ansvar och görs till viljelösa offer, styrda av en person som beskrivs som en manipulativ och sexgalen person.
Det är viktigt att poängtera – personer som lever med hiv har ett sexliv, precis som vilken annan Svensson som helst. Och det allra största flertalet är ansvarsfulla och ansvarstagande. Man använder alltså kondom vid anala och vaginala samlag.
Sen finns det naturligtvis undantag. Och dessa få undantag är i de allra flesta fall personer som har problem av något slag. Några lever i förnekelse på grund av samhällets stigma och diskriminering av personer med hiv. Det kan röra sig om att man är inne i ett missbruk eller har psykisk sjukdom. En annan anledning är känslan av utanförskap som förstärks bland annat av medias sätt att rapportera om sådana här fall. Till sist kan det också handla om att samhällets och närståendes stöd misslyckats kapitalt.
Rapporteringen och historierna genom åren kring personer som överfört hiv visar entydigt att rådande smitskyddslagstiftning motverkar sitt syfte, nämligen att skydda medborgarna från smitta. Genom att ålägga personer med hiv att alltid berätta om sin hiv, inleds man i en falsk trygghet. De flesta tror att alla som har hiv berättar om det innan man har sex. Somliga gör det alltid, somliga gör det aldrig, somliga gör det ibland.
De flesta tror att alla som har hiv vet om att de är bärare av viruset Så är det inte. Det finns många, hur många vet ingen, som är smittade utan att veta om det.
Kondom är det bästa skyddet mot hiv. Inte vad som sägs eller inte sägs!
Till sist ett upprop till samtliga organisationer, föreningar med flera som på ett eller anat sätt arbetar med hivfrågor. Förena er i ett gemensamt upprop och ta avstånd från medias rapportering och allt som bidrar till att stigmatisera, diskriminera och kriminalisera personer med hiv.
Det är viktigt att personer som lever med hiv känner att de har stöd i tider som dessa.
Walter Heidkampf
9/6 2007, 12.00
onsdag, juni 06, 2007
Info from IRAK
PUBLIC AI Index: MDE 13/065/2007 06 June 2007Further Information on UA 120/07 (MDE 13/057/2007, 18 May 2007) Possibleprisoners of conscience/ Fear of torture or ill-treatmentIRAN Up to 17 menAt least 16 of the 17 men arrested on 10 May at a private party in the centralIranian province of Esfahan are known to have been released.Twelve were reportedly released in the weeks following their arrest while fourof the remaining five were released on 29 May. All of these men were requiredto post bail and will reportedly face a trial scheduled to take place in June.There are conflicting reports as to whether the fifth man has been released.They were among 87 people reportedly arrested at the party. Of these, 60 havebeen released unconditionally, while 26, including those referred to above,were released on bail.The 17 men are believed to have been wearing clothes generally associated withwomen at the time they were arrested. They are not believed to have had accessto lawyers or their families, and a judge has reportedly said that thosedetained following the private party will be charged with consumption ofalcohol and “homosexual conduct� (hamjensgarai). Amnesty International isnot aware of any evidence that the men attending the party identify themselvesas gay or were engaging in same-sex sexual relations. The arrests took placeat a time when the authorities were mounting a security operation to enforcedress codes in Iran.During the arrests, those attending the party were said to have been draggedinto the street by police and members of the Basij force (volunteerparamilitary units attached to the Revolutionary Guards Corps), who beat themseverely, causing bruising and, in some cases, broken bones. It remainsunclear if those detained were allowed access to medical treatment.Amnesty International will continue to monitor the situation closely and takefurther action if necessary.No further action is requested from the UA network. Many thanks to all whosent appeals.Working to protect human rights worldwideDISCLAIMERInternet communications are not secure and therefore Amnesty International Ltddoes not accept legal responsibility for the contents of this message. If youare not the intended recipient you must not disclose or rely on theinformation in this e-mail. Any views or opinions presented are solely thoseof the author and do not necessarily represent those of Amnesty InternationalLtd unless specifically stated. Electronic communications including emailmight be monitored by Amnesty International Ltd. for operational or businessreasons.This message has been scanned for viruses by BlackSpider MailControl----------------------------------------------------------------To subscribe, send a blank message to irqo-on@irqo.netTo unsubscribe, send a blank message to irqo-off@irqo.netTo change your email address, send a message to irqo-change@irqo.net with your old address in the Subject: lineTo contact the list owner, send your message to irqo-list-owner@irqo.netNumber of Subscribers: 5,137
Today is my contry´s day
Is OK for me.But why celebrate?I like to have a world out lines and contry!Hope you can understand my bad english and what I mean!
Like to know more go to:
http://hem.passagen.se/farila/nat-dag.htm
tisdag, juni 05, 2007
Whitney Houston CeCe Winans and Shirley Caesar Gospel Medley
CeCe Winans, Whitney Houston and Shirley Caesar bring down the house with this gospel medley at the 1996 Grammy Awards .Den första sången heter:jag nu lämnar allt
Och det vill jag göra varje ny dag till Jesus!
måndag, juni 04, 2007
söndag, juni 03, 2007
lördag, juni 02, 2007
fredag, juni 01, 2007
torsdag, maj 31, 2007
onsdag, maj 30, 2007
I need YOUR help!
If some one of you have one acont on JOOSTI like to have invitation from you
(https://www.joost.com/getjoost.html)
tisdag, maj 29, 2007
måndag, maj 28, 2007
Gay Pride Poem by Dean Thorpe
Go to Gay Pride, Mind opened wide. Interesting sights, Some transvestites. Party is free, Just go and see. Not all the same, Life's not a game. We all can feel, Equality is real. Open your mind, See what you find. Gay bi or straight, Don't turn up late.
söndag, maj 27, 2007
Tutu hits out at gay priests 'obsession'
Former Archbishop of Cape Town Desmond Tutu says the Anglican Church in
Tensions between liberals and conservatives, predominantly over issues of sexuality, are growing in Anglican communities across the world.
Archbishop Tutu says church leaders in Africa are not paying enough attention to problems in
"There are so many issues crying out for concern and application by the church of its resources, and here we are, I mean, with this kind of extraordinary obsession," the Nobel Peace Prize winner said.
"Certainly there's not been anything like the same standing up to the evil and exercising the prophetic ministry that one would have expected from the church - and that has been very ... distressing."
lördag, maj 26, 2007
fredag, maj 25, 2007
I like to do the same !
Whit my 7 cats sometimes then they pee in my bed or someother plays who is not
for cat
torsdag, maj 24, 2007
Everning Prayer
EVENING PRAYERNo time is like this one,
the evening's final, silent hour.
No sorrows burn any longer,
no voices crowd any more.
Then take now into your hands
this day that is past, like a token.
For I know: into good you will turn
what I have held or broken.
Evilly I think, evilly I act,
but all things you heal and cleanse.
My days then you transform
From gravel to precious stones.
You must lift, you must carry,
I can only leave all things behind.
Take me, lead me, be close to me!
Show me what you next may intend!
Translated into English by David McDuff in "Karin Boye: Complete poems".
Read more about this swedish lesbian women on:
http://www.karinboye.se/om/index-en.shtml
This poem have be a Psalm in swedish church psalmbook!!!
onsdag, maj 23, 2007
lördag, maj 19, 2007
fredag, maj 18, 2007
Music if my LIFE
You can lissen to what I like onYahoo!Music Jukebox
My ID:piskanviner
I be HAPPY if you add me
torsdag, maj 17, 2007
fredag, maj 04, 2007
onsdag, april 25, 2007
söndag, april 22, 2007
fredag, mars 16, 2007
fredag, mars 09, 2007
onsdag, februari 14, 2007
onsdag, januari 03, 2007
tisdag, januari 02, 2007
söndag, december 10, 2006
lördag, december 09, 2006
onsdag, december 06, 2006
lördag, april 15, 2006
Det fiinns
Det finns...
Det finns en plats
där jag vill vara nu...
En plats
där jag kan känna mig trygg...
Det är hos Dig jag vill vara
när solen går ner...
Det är hos Dig jag vill vara
när månen lyser klart...
Det finns en person
jag vill röra när allting känns tungt...
Det finns en person
jag vill vara hos när tårarna dalar på kind...
Du får mig att känna mig trygg
och med din röst lugnar du min oro...
Jag älskar det du gör för mig
när jag behöver det mest...
Jag hoppas du finns där hos mig
även när jag skiner som bäst...
Dikten är skriven av medlemmen :hais
på www.qruiser.com
Det finns en plats
där jag vill vara nu...
En plats
där jag kan känna mig trygg...
Det är hos Dig jag vill vara
när solen går ner...
Det är hos Dig jag vill vara
när månen lyser klart...
Det finns en person
jag vill röra när allting känns tungt...
Det finns en person
jag vill vara hos när tårarna dalar på kind...
Du får mig att känna mig trygg
och med din röst lugnar du min oro...
Jag älskar det du gör för mig
när jag behöver det mest...
Jag hoppas du finns där hos mig
även när jag skiner som bäst...
Dikten är skriven av medlemmen :hais
på www.qruiser.com
tisdag, mars 07, 2006
Gringo är queer
Gårdagens Ledare i Tidningen GRINGO:s bilaga i METRO
Jag hade äran att bli nominerad till årets hetero på Gaygalan. Jag vann inte. Det gjorde däremot Roger Nordin. Han kammade hem det mest prestigefyllda priset, årets homo. Det sista han sa i sitt tacktal var: ”Vi ska stå på barrikaderna och kämpa. Men vi kan väl ha roligt medan vi står där.”
Medborgarrättskampen behöver inte vara blodallvarlig och tråkig. Det går att festa sönder orättvisor. Och det är precis det gayvärlden fattat. En dag bestämde de sig för att sluta sitta hemma och skämmas för vilka de är. I stället gick man ut och firade sin normbrytande livsstil. De började bete sig som att förtrycket inte finns. Med kärlek, positivism och glädje vann de folkets hjärta. Det blev coolt att vara gay. De kallade sig själva för bögar och flator, och tog tillbaka makten över att definiera orden. Homokulturen som tidigare varit förvisad till töntträsket fick plötsligt all fokus på sig. Majoritetskulturen impades av självförtroendet och började ta in influenser – metrosexualitet, rosa piké, schlager och extravagans.
Ur gayrörelsen har också queer-teorin förlösts. Den som inte vill definieras efter en sexualitet kan säga att den är queer. Det är ett sätt ifrågasätta normer. Queer betyder konstig och tittar vi under ytan är vi nog alla ganska konstiga. Det är svårt att hitta de där helt normala personerna. Queer är ett sätt att ta bort ett av de vanligaste sätten för oss att kategorisera varandra. Första gången jag fick queer förklarat för mig insåg jag att det är precis vad Gringo är, tillämpat på etnicitet. Att bara få vara. Varken svensk eller invandrare. Varken hetero eller homo.
Den här ledaren är ett sätt att besvara den kärleksfulla omfamning vi fått av gayvärlden ända sen starten. Vi identifierar oss med varandra och blir inspirerade. När vi nu till sommaren gör årets Pride-tidning är det som en liten förlovningsring. När Gringos syskon Macho kommer senare till våren är det ännu en flirt. Macho ska på ett kärleksfullt sätt klä av könsrollerna och erbjuda ett alternativ. Precis som queer gjort för sexualitet och Gringo för etnicitet. För alla de här frågorna hänger tätt ihop. Vi började med blattefrågan för att det är den mest bortglömda. Men ingen fråga är viktigare än den andra. Ett framsteg för en av rörelserna är bra för alla andra. Därför hoppas jag att konkurrensen som håller oss alla på halster ska övergå till samarbete. Den dagen kvinnor, blattar, homos och handikappade går ihop har strukturen som håller oss nere ingen chans.
Publicerad: 2006-03-06
Av: Zanyar Adami
Jag hade äran att bli nominerad till årets hetero på Gaygalan. Jag vann inte. Det gjorde däremot Roger Nordin. Han kammade hem det mest prestigefyllda priset, årets homo. Det sista han sa i sitt tacktal var: ”Vi ska stå på barrikaderna och kämpa. Men vi kan väl ha roligt medan vi står där.”
Medborgarrättskampen behöver inte vara blodallvarlig och tråkig. Det går att festa sönder orättvisor. Och det är precis det gayvärlden fattat. En dag bestämde de sig för att sluta sitta hemma och skämmas för vilka de är. I stället gick man ut och firade sin normbrytande livsstil. De började bete sig som att förtrycket inte finns. Med kärlek, positivism och glädje vann de folkets hjärta. Det blev coolt att vara gay. De kallade sig själva för bögar och flator, och tog tillbaka makten över att definiera orden. Homokulturen som tidigare varit förvisad till töntträsket fick plötsligt all fokus på sig. Majoritetskulturen impades av självförtroendet och började ta in influenser – metrosexualitet, rosa piké, schlager och extravagans.
Ur gayrörelsen har också queer-teorin förlösts. Den som inte vill definieras efter en sexualitet kan säga att den är queer. Det är ett sätt ifrågasätta normer. Queer betyder konstig och tittar vi under ytan är vi nog alla ganska konstiga. Det är svårt att hitta de där helt normala personerna. Queer är ett sätt att ta bort ett av de vanligaste sätten för oss att kategorisera varandra. Första gången jag fick queer förklarat för mig insåg jag att det är precis vad Gringo är, tillämpat på etnicitet. Att bara få vara. Varken svensk eller invandrare. Varken hetero eller homo.
Den här ledaren är ett sätt att besvara den kärleksfulla omfamning vi fått av gayvärlden ända sen starten. Vi identifierar oss med varandra och blir inspirerade. När vi nu till sommaren gör årets Pride-tidning är det som en liten förlovningsring. När Gringos syskon Macho kommer senare till våren är det ännu en flirt. Macho ska på ett kärleksfullt sätt klä av könsrollerna och erbjuda ett alternativ. Precis som queer gjort för sexualitet och Gringo för etnicitet. För alla de här frågorna hänger tätt ihop. Vi började med blattefrågan för att det är den mest bortglömda. Men ingen fråga är viktigare än den andra. Ett framsteg för en av rörelserna är bra för alla andra. Därför hoppas jag att konkurrensen som håller oss alla på halster ska övergå till samarbete. Den dagen kvinnor, blattar, homos och handikappade går ihop har strukturen som håller oss nere ingen chans.
Publicerad: 2006-03-06
Av: Zanyar Adami
måndag, mars 06, 2006
Sagan om ett underligt folk
Det var en gång en ung afrikan, som under ett år besökt ett land på norra halvklotet. Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började han sin berättelse vid återkomsten till hembyn.
Några dagar under början av solperioden dyrkade de med iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg i olika konsistens, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde raketer.
Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen som de alla dyrkade, stod högt på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt lands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare flockades människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur man nu hyllade var små dyra skaldjur, som de åt tillsammans med starka drycker, som detta folk älskar.
Det hemskaste hände mig när nätterna var som allra längst.
En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.
Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många sätt och när de på första dagens afton hade ätit - då kom deras gud.
Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamle medicinman - med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.
måndag, februari 20, 2006
lördag, februari 18, 2006
Internationella protester mot Pride-stopp i Moskva
Pride 2006
MOSKVA Den 22 februari hålls ett "M4" möte mellan borgmästarna i Berlin, London, Paris och Moskva. Vid mötet kommer protester framföras mot Moskvas beslut att stoppa Prideparaden i maj. I Sverige har riksdagsman Martin Andreasson (fp) begärt att utrikesminister Laila Freivalds agerar.
Reaktionerna på att Moskvas borgmästare Yuri Luzhkov efter religiösa utspel planerar att förbjuda stadens första Pride-parad har blivit starka.
Vid ett redan tidigare planerat möte mellan fyra borgmästare i Europa kommer Yuri Luzhkov möta två öppet homosexuella borgmästare, Berlins Klaus Wowereit och Paris Bertrand Delanoe. Från London deltar Ken Livingstone som arbetat aktivt för HBT-rättigheter i sin stad.
I Moskva har Pride-organisatörerna anmält Rysslands stormufti Talgat Tajuddin för brott mot landets lagar där uppmaning till hatbrott mot en social samhällsgrupp är förbjudet. Den mediala uppmärksamheten har gjort att Pride-organisatörerna fått ägna de senaste dagarna åt att prata med rysk och internationell media, berättar sajten UKNews.org.
De europeiska IDAHO (International Day Against Homophobia)-grupperna planerar nu protestaktioner runt om i Europa utanför de ryska ambassaderna. Den 2 mars är planerad för denna protestmanifestation.
I Sverige har riksdagsman Martin Andreasson (fp) ställt en fråga till utrikesminister Laila Freivalds om hur hon tänker agera för att "åstadkomma respekt för demonstrationsfriheten" i Ryssland.
torsdag, februari 16, 2006
Vad har hänt sedan i september?
Massor av både roligt och tråkigt
Kom in i Kyrkofullmäktige
men inte i Kyrkorådet eftersom
jag var ensam kandidat i min nomineringsgrupp
Står på ersättar plats i Kyrkomötet
JUST NU KAN DU SER MEJ TILLSAMMANS MED 2 ANDRA GAYKILLAR PÅ EN FOTOUTSTÄLLNING I OCKELBO T.0.M. 3 MARS
DEN HETER:STÄMPLAD KÄRLEK
På Biblioteket i Ockelbo t.o.m. 3 mars
länk till artikeln i Arbetarbladet med kille som tog bilder på mej:
http://www.arbetarbladet.se/local_article.php?id=370095&avdelning_1=103&avdelning_2=124&variabel=KULvinj.gif#
måndag, september 12, 2005
Här har det inte hänt mycket i bloggen!
men nu är det inte långt kvar till kyrkovalet!Du kan läsa vad jag svarat på frågorna som kyrkans tidning ställt till 450 som står på valbar plats till Kyrkomötet i bif.länk
http://www.kyrkanstidning.com
/artikelserier/2005/kyrkoval2005/kyrkovalsbilaga2005.pdf
http://www.kyrkanstidning.com
/artikelserier/2005/kyrkoval2005/kyrkovalsbilaga2005.pdf
onsdag, juli 13, 2005
Är VI maktlösa mot terroister?
Så kan vi vinna kriget mot terrorn
KRÖNIKA. En Expressenkrönika i söndags hade rubriken ”Islam är en farlig religion”. Kontentan var att västvärldens största fiender finns bland muslimerna och utgör just nu ett större hot än kommunister, nazister och Knutbybor. Typ.
De största hoten mot kvinnor (våldtäkt med mera) har i alla tider kommit från män. Att därifrån ta steget till att säga att ”mannen är det farliga könet” är idiotiskt. Kvinnorna som på väg hem från krogen håller hårt i pepparsprejen anser trots allt att män är underbara och oumbärliga. Med skalpeller kan man döda, eller rädda liv i kirurgikliniker. Gift och motgift, bägge finns i ormen.
I kriget mot terrorismen är alla vanliga, vettiga muslimer våra viktigaste vänner. Det är de som kommer att uppfostra framtidens muslimer och tala eventuella västhatare i moskén till rätta. Vi ska vara jävligt glada över att de finns. Varje gång ett dåd begåtts ”i Islams namn” borde vi gå till Medismoskén och dela ut blommor, för att visa att vi vill ha med dem på vår sida i kampen.
Demokratin är lika skör som blommorna som nu kvävs av avgaser vid King’s Cross. Bägge behöver näring. Rätt näring är vänlighet till de du ogillar och dialog med de du misstror.
Bryt gamla mönster. Är du kristen? Gå till en moské och be där i dag. Muslim? Be på ett buddhistcenter. Ordförande för en somalisk förening? Skicka blommor till Sverigedemokraterna. Pizzeriaägare? Ställ en skylt som säger ”rabatt till skinheads” utanför.
Alla mänskliga situationer (ja, ALLA) är antingen baserade på kärlek eller rädsla. Jag vet, allt detta låter pluttinuttigt och naivt. Men jag kan inte hjälpa att jag känner mer respekt för Dalai Lama och Di Leva än Bush och bin Laden. Hur mycket elände har inte de ”icke-naiva” skapat!
Det kanske är därför vi fortsätter ha samma gamla problem? För att vi anser kärlekshandlingar vara naiva, så vi kommer med samma rädsloreaktioner som alltid, misstror mer, misstänker þer, pissar på andras religion än en gång och får dem att känna sig missförstådda och hatade.
Det pratas om hårdare tag och militära ingripanden. Någon gladdes över alla övervakningkameror i London, med vilkas hjälp han hoppades att bombmännen skulle fångas. Hur hjälper det de dödade? Har kameror någonsin FÖRHINDRAT något?
Hur kommer det sig att arabländerna med þest arga ”frihetskämpar” är de minst fria? Att Tyskland som ansåg sig vara överlägsen fick alla sina storstäder pulveriserade? Att Iran med sin påtvingade kyskhet mellan könen aldrig har haft så många horor på gatorna? Att USA som har mest vapen att försvara sig med blev offer för tidernas terrorattack? Har hårdare tag någonsin löst något?
KRÖNIKA. En Expressenkrönika i söndags hade rubriken ”Islam är en farlig religion”. Kontentan var att västvärldens största fiender finns bland muslimerna och utgör just nu ett större hot än kommunister, nazister och Knutbybor. Typ.
De största hoten mot kvinnor (våldtäkt med mera) har i alla tider kommit från män. Att därifrån ta steget till att säga att ”mannen är det farliga könet” är idiotiskt. Kvinnorna som på väg hem från krogen håller hårt i pepparsprejen anser trots allt att män är underbara och oumbärliga. Med skalpeller kan man döda, eller rädda liv i kirurgikliniker. Gift och motgift, bägge finns i ormen.
I kriget mot terrorismen är alla vanliga, vettiga muslimer våra viktigaste vänner. Det är de som kommer att uppfostra framtidens muslimer och tala eventuella västhatare i moskén till rätta. Vi ska vara jävligt glada över att de finns. Varje gång ett dåd begåtts ”i Islams namn” borde vi gå till Medismoskén och dela ut blommor, för att visa att vi vill ha med dem på vår sida i kampen.
Demokratin är lika skör som blommorna som nu kvävs av avgaser vid King’s Cross. Bägge behöver näring. Rätt näring är vänlighet till de du ogillar och dialog med de du misstror.
Bryt gamla mönster. Är du kristen? Gå till en moské och be där i dag. Muslim? Be på ett buddhistcenter. Ordförande för en somalisk förening? Skicka blommor till Sverigedemokraterna. Pizzeriaägare? Ställ en skylt som säger ”rabatt till skinheads” utanför.
Alla mänskliga situationer (ja, ALLA) är antingen baserade på kärlek eller rädsla. Jag vet, allt detta låter pluttinuttigt och naivt. Men jag kan inte hjälpa att jag känner mer respekt för Dalai Lama och Di Leva än Bush och bin Laden. Hur mycket elände har inte de ”icke-naiva” skapat!
Det kanske är därför vi fortsätter ha samma gamla problem? För att vi anser kärlekshandlingar vara naiva, så vi kommer med samma rädsloreaktioner som alltid, misstror mer, misstänker þer, pissar på andras religion än en gång och får dem att känna sig missförstådda och hatade.
Det pratas om hårdare tag och militära ingripanden. Någon gladdes över alla övervakningkameror i London, med vilkas hjälp han hoppades att bombmännen skulle fångas. Hur hjälper det de dödade? Har kameror någonsin FÖRHINDRAT något?
Hur kommer det sig att arabländerna med þest arga ”frihetskämpar” är de minst fria? Att Tyskland som ansåg sig vara överlägsen fick alla sina storstäder pulveriserade? Att Iran med sin påtvingade kyskhet mellan könen aldrig har haft så många horor på gatorna? Att USA som har mest vapen att försvara sig med blev offer för tidernas terrorattack? Har hårdare tag någonsin löst något?
"Blommor" dikt Palettens webbplats
"Blommor" dikt Palettens webbplats: "Blommor
Blommor röda, gula, gröna.
Alla är då lika sköna.
I ett litet hokuspokus
tänds i gräset tusen krokus.
Många blåa, många röda
växer upp bland snårena.
Dikt av Viktoria T"
Blommor röda, gula, gröna.
Alla är då lika sköna.
I ett litet hokuspokus
tänds i gräset tusen krokus.
Många blåa, många röda
växer upp bland snårena.
Dikt av Viktoria T"
torsdag, juli 07, 2005
agata: Le, för fan(detta har jag snott från en annan blogspotsida!?)
agata: Le, för fan: "Le, för fan
Jag är så fascinerad av människor. Särskilt arbetskamrater som man inte kan välja själv. De flesta är trevliga. Lite knasiga, kanske, men lättsamma vid fikabordet.
Alla är inte så.
Tänk att det finns folk som kan gå till jobbet dag efter dag, år efter år och vara lika jävla sura och otrevliga jämt.
Hur tänker de? 'Den här dagen är ändå förstörd. Då ska ingen annan ha det trevligt heller. Jag kan lika gärna bete mig som en bitch from hell hela veckan.'
Eller de där besserwissrarna som hela tiden ska ha rätt, oavsett om de vet vad de pratar om eller inte. Så mycket energi det måste gå åt till det hela dagarna.
När nu arbetet tar så mycket av ens tid så måste man ju försöka ha trevligt när man är där. Och om det inte är trevligt på jobbet, om man vantrivs eller bara mår kasst i allmänhet så får man banne mig byta jobb eller bita ihop och göra något åt situationen.
Jo, jag vet att det finns outhärdliga arbetsplatser med mobbning och förtryck och pennalistiska chefer som gör livet surt, men det är inte de arbetsplatserna jag menar utan MIN arbetsplats där det på det hela taget är trevligt och lättsamt. Ändå finns det såna som aldrig klarar av att dra på munnen och vara normalt artigt trevliga utan måste hacka och gnälla och klanka ner på andra.
Tur att man är så jävla bra själv.
"
Jag är så fascinerad av människor. Särskilt arbetskamrater som man inte kan välja själv. De flesta är trevliga. Lite knasiga, kanske, men lättsamma vid fikabordet.
Alla är inte så.
Tänk att det finns folk som kan gå till jobbet dag efter dag, år efter år och vara lika jävla sura och otrevliga jämt.
Hur tänker de? 'Den här dagen är ändå förstörd. Då ska ingen annan ha det trevligt heller. Jag kan lika gärna bete mig som en bitch from hell hela veckan.'
Eller de där besserwissrarna som hela tiden ska ha rätt, oavsett om de vet vad de pratar om eller inte. Så mycket energi det måste gå åt till det hela dagarna.
När nu arbetet tar så mycket av ens tid så måste man ju försöka ha trevligt när man är där. Och om det inte är trevligt på jobbet, om man vantrivs eller bara mår kasst i allmänhet så får man banne mig byta jobb eller bita ihop och göra något åt situationen.
Jo, jag vet att det finns outhärdliga arbetsplatser med mobbning och förtryck och pennalistiska chefer som gör livet surt, men det är inte de arbetsplatserna jag menar utan MIN arbetsplats där det på det hela taget är trevligt och lättsamt. Ändå finns det såna som aldrig klarar av att dra på munnen och vara normalt artigt trevliga utan måste hacka och gnälla och klanka ner på andra.
Tur att man är så jävla bra själv.
"
onsdag, juli 06, 2005
(Sommaren ler)
(Sommaren ler): "Sommaren ler
och molnen
Det är så skönt
och befriande
en solig sommardag
Koltrasten sjunger
och syrsan
Det hummar
så välkomnande
bland hagens snår
Vinden fläktar
och skuggan
Det är så vilsamt
och tryggt
bland skogens träd
Solen ler
och molnen
en härlig sommardag"
och molnen
Det är så skönt
och befriande
en solig sommardag
Koltrasten sjunger
och syrsan
Det hummar
så välkomnande
bland hagens snår
Vinden fläktar
och skuggan
Det är så vilsamt
och tryggt
bland skogens träd
Solen ler
och molnen
en härlig sommardag"
tisdag, juli 05, 2005
Datahistorier
Datahistorier: "Är Du beroende?
Hur du vet att du är starkt beroende av nätet:
* teknisk support ringer DIG.
* någon berättar ett skämt och du svarar 'LOL'.
* du skriker ut någons handle när du har sex.
* du har en personlig registreringsskylt med din handle.
* du har för länge sen slutat prata i fullständiga meningar.
* du vet mera om dina 'buddies' än om din partner.
* du skyller dina röda ögon på för mycket festande.
* du vägrar ta anställning på ett företag som inte är uppkopplade.
* du loggar in och får genast ett flertal meddelanden från dina 'buddies'.
* din partner lämnar dig.
* din hund lämnar dig.
* din telefonsvarare /mobilsvar låter 'BRB'.
* du träffar någon du inte tycker om och letar förtvivlat efter 'ignore' knappen.
* du är inloggad före frukost och morgontoaletten.
* du dubbelklickar på fjärrkontrollen.
* Telia kommer och lämnar telefonräkningen personligen.
* Telia gratulerar dig till 'Årets privat abonnent'.
* Telia övergår till månadsdebitering.
* din nätverksleverantör erbjuder specialpris på fast anslutning denna månad.
* Telia och din nätverksleverantör erbjuder dig anställning som nätövervakare.
* du väljer semester efter det ställe som har den bästa uppkopplingen.
* din specificerade telefonräkning är tjock som telefonkatalogen (för att hålla koll på samtalen).
* du kan läsa eftertexterna på bio.
* du skriver maskin snabbare än din sekreterare.
* du skriver 80 tecken per minut eller mer.
* du vill bli begravd med din dator när du dör eller tvärtom.
* du skaffar dator och modem till dina föräldrar/barn/partner 'för att få mer tid med familjen'.
* du är pank, ditt modem ryker och du säljer din kropp på gatan för att få ihop till ett nytt.
* du ler 'sidleds' =).
Hur du vet att du är starkt beroende av nätet:
* teknisk support ringer DIG.
* någon berättar ett skämt och du svarar 'LOL'.
* du skriker ut någons handle när du har sex.
* du har en personlig registreringsskylt med din handle.
* du har för länge sen slutat prata i fullständiga meningar.
* du vet mera om dina 'buddies' än om din partner.
* du skyller dina röda ögon på för mycket festande.
* du vägrar ta anställning på ett företag som inte är uppkopplade.
* du loggar in och får genast ett flertal meddelanden från dina 'buddies'.
* din partner lämnar dig.
* din hund lämnar dig.
* din telefonsvarare /mobilsvar låter 'BRB'.
* du träffar någon du inte tycker om och letar förtvivlat efter 'ignore' knappen.
* du är inloggad före frukost och morgontoaletten.
* du dubbelklickar på fjärrkontrollen.
* Telia kommer och lämnar telefonräkningen personligen.
* Telia gratulerar dig till 'Årets privat abonnent'.
* Telia övergår till månadsdebitering.
* din nätverksleverantör erbjuder specialpris på fast anslutning denna månad.
* Telia och din nätverksleverantör erbjuder dig anställning som nätövervakare.
* du väljer semester efter det ställe som har den bästa uppkopplingen.
* din specificerade telefonräkning är tjock som telefonkatalogen (för att hålla koll på samtalen).
* du kan läsa eftertexterna på bio.
* du skriver maskin snabbare än din sekreterare.
* du skriver 80 tecken per minut eller mer.
* du vill bli begravd med din dator när du dör eller tvärtom.
* du skaffar dator och modem till dina föräldrar/barn/partner 'för att få mer tid med familjen'.
* du är pank, ditt modem ryker och du säljer din kropp på gatan för att få ihop till ett nytt.
* du ler 'sidleds' =).
måndag, juli 04, 2005
AV-Calle
AV-Calle
Dagens huvudledare
Afrika behöver mer än medlidande
Skuldavskrivningen är återigen på tapeten. Men frågan är om västvärlden inte stjälper mer än den hjälper om länder inte får ta ansvar för skulder de själva tagit på sig.
Så var det återigen dags för en samling artister att dra ett musikaliskt strå till den afrikanska stacken. Man skulle kunna ironisera över bevekelsegrunder. Över hur en bortglömd exstjärna som Bob Geldof ser sin chans att med Afrika som svepskäl åter bada i det värmande strålkastarljuset.
Men det vore antagligen både fel och orättvist. Flera av dem som deltog har inga problem att dra fulla hus även utan den afrikanska svälten som tema. Det finns egentligen inget skäl att misstro artisterna för att avsikterna inte skulle vara goda och uppriktiga.
Det är svårt att stå likgiltig inför svält, inför folkmord och inför flyktingkatastrofer. Många av oss vill hjälpa. Men frågan är om man gör det genom galor som denna. Eller genom bistånd, FN:s millenniemål eller skuldavskrivning.
Den goda nyheten inför G8-ländernas möte i Skottland denna vecka är att Afrika hamnat högt upp på dagordningen. Men Tony Blairs satsning på att få igenom en omfattande skuldavskrivning för flera afrikanska länder är behäftad med åtskilliga problem. Precis som artistgalor.
Den första live aid-galan ses nu som ett paradexempel på insatser som gjort mer skada än nytta. När båtlasterna med spannmål till sist nådde Etiopen var kriget över och näringsverksamheten i gång. Priserna dumpades. Och de lokala odlarna fick svårt att sälja sina varor. En marknad som hade börjat fungera igen slogs sönder. Skuldavskrivning är inte heller någon "quick-fix". Efter sekel av kolonialisering och efterföljande decennier av allehanda bistånd odlas föreställningen om att det är västvärlden som är orsaken till alla problem på kontinenten. Och inte de många dåliga och korrupta politiska ledare som dragit ned också länder som kryllar av naturtillgångar i fattigdomsträsket. Passiviseringen och demokratiska fallgropar är en annan aspekt.
Det finns exempel på länder som fått sina skulder avskrivna bara för att i nästa andetag glatt ta på sig nya. Kontinenten bjuder också på exempel där skuldlättnader sannolikt påverkat valutgången och hjälpt usla politiska ledare att klamra sig fast vid makten.
I många afrikanska länder är utbildningsnivån låg och medierna allt annat än fria. Den bild av skuldavskrivningar och biståndssatsningar som erbjuds de afrikanska folken är i många fall den bild som regeringen väljer att måla upp.
Och varför ge någon annan äran för det man kan ta åt sig själv?
Men ur just denna aspekt är skuldavskrivningar att föredra framför bistånd i form av exempelvis sjukhusbyggen och skolor. Få svenskar torde kunna uppge i vilken mån Sverige är skuldsatt och i så fall till vilket belopp.
Afrikaner utan vare sig utbildning eller tillgång till korrekt information klarar förstås inte den uppgiften bättre. Skolor och sjukhus syns i allmänhetens ögon på ett helt annat sätt än skuldavskrivningar. Rivna skuldebrev skapar också - åtminstone rent teoretiskt - det politiska svängrum varje demokrati behöver.
I stället för att statsbudgeten äts upp av ränteutgifter så kan utrymmet användas för att regeringen själv ska kunna avgöra vad landet mest av allt behöver. Och sedan stå till svars för sina prioriteringar i fria val.
Men så ser det sällan ut. Om man lärt sig att man kan få sina skulder avskrivna en gång, varför inte låna lite till? Varför ta ansvar när det ytterst finns någon annan som tar ansvar åt en? Och varför inte fullfölja den i Afrika så vanliga traditionen: att ta tillfället i akt och berika sig själv, sin familj och sina vänner?
Den enda långsiktiga lösningen är att ge afrikanska länder samma möjligheter som europeiska att försörja sig själva. Att ge bistånd med ena handen och upprätta handelshinder med den andra är ett sätt att hålla Afrika kvar i bidragsberoende och i ett läge av demokratiskt underskott.
EU är en stor bov i dramat. USA en annan. Och det mest vansinniga i det hela är att handelshindren inte ens är bra för västvärlden. Enstaka storbönder tjänar grova pengar på att konkurrensen sätts ur spel, medan alla vi som är konsumenter förlorar. Precis som afrikanerna.
Det bistånd som verkligen skulle kunna göra långsiktig skillnad stavas därför varken Sida, Röda korset eller Diakonia. Det stavas i stället konsumentrörelser. Det är vad Tony Blair skulle kunna påpeka för sina vänner i G8.
Dagens huvudledare
Afrika behöver mer än medlidande
Skuldavskrivningen är återigen på tapeten. Men frågan är om västvärlden inte stjälper mer än den hjälper om länder inte får ta ansvar för skulder de själva tagit på sig.
Så var det återigen dags för en samling artister att dra ett musikaliskt strå till den afrikanska stacken. Man skulle kunna ironisera över bevekelsegrunder. Över hur en bortglömd exstjärna som Bob Geldof ser sin chans att med Afrika som svepskäl åter bada i det värmande strålkastarljuset.
Men det vore antagligen både fel och orättvist. Flera av dem som deltog har inga problem att dra fulla hus även utan den afrikanska svälten som tema. Det finns egentligen inget skäl att misstro artisterna för att avsikterna inte skulle vara goda och uppriktiga.
Det är svårt att stå likgiltig inför svält, inför folkmord och inför flyktingkatastrofer. Många av oss vill hjälpa. Men frågan är om man gör det genom galor som denna. Eller genom bistånd, FN:s millenniemål eller skuldavskrivning.
Den goda nyheten inför G8-ländernas möte i Skottland denna vecka är att Afrika hamnat högt upp på dagordningen. Men Tony Blairs satsning på att få igenom en omfattande skuldavskrivning för flera afrikanska länder är behäftad med åtskilliga problem. Precis som artistgalor.
Den första live aid-galan ses nu som ett paradexempel på insatser som gjort mer skada än nytta. När båtlasterna med spannmål till sist nådde Etiopen var kriget över och näringsverksamheten i gång. Priserna dumpades. Och de lokala odlarna fick svårt att sälja sina varor. En marknad som hade börjat fungera igen slogs sönder. Skuldavskrivning är inte heller någon "quick-fix". Efter sekel av kolonialisering och efterföljande decennier av allehanda bistånd odlas föreställningen om att det är västvärlden som är orsaken till alla problem på kontinenten. Och inte de många dåliga och korrupta politiska ledare som dragit ned också länder som kryllar av naturtillgångar i fattigdomsträsket. Passiviseringen och demokratiska fallgropar är en annan aspekt.
Det finns exempel på länder som fått sina skulder avskrivna bara för att i nästa andetag glatt ta på sig nya. Kontinenten bjuder också på exempel där skuldlättnader sannolikt påverkat valutgången och hjälpt usla politiska ledare att klamra sig fast vid makten.
I många afrikanska länder är utbildningsnivån låg och medierna allt annat än fria. Den bild av skuldavskrivningar och biståndssatsningar som erbjuds de afrikanska folken är i många fall den bild som regeringen väljer att måla upp.
Och varför ge någon annan äran för det man kan ta åt sig själv?
Men ur just denna aspekt är skuldavskrivningar att föredra framför bistånd i form av exempelvis sjukhusbyggen och skolor. Få svenskar torde kunna uppge i vilken mån Sverige är skuldsatt och i så fall till vilket belopp.
Afrikaner utan vare sig utbildning eller tillgång till korrekt information klarar förstås inte den uppgiften bättre. Skolor och sjukhus syns i allmänhetens ögon på ett helt annat sätt än skuldavskrivningar. Rivna skuldebrev skapar också - åtminstone rent teoretiskt - det politiska svängrum varje demokrati behöver.
I stället för att statsbudgeten äts upp av ränteutgifter så kan utrymmet användas för att regeringen själv ska kunna avgöra vad landet mest av allt behöver. Och sedan stå till svars för sina prioriteringar i fria val.
Men så ser det sällan ut. Om man lärt sig att man kan få sina skulder avskrivna en gång, varför inte låna lite till? Varför ta ansvar när det ytterst finns någon annan som tar ansvar åt en? Och varför inte fullfölja den i Afrika så vanliga traditionen: att ta tillfället i akt och berika sig själv, sin familj och sina vänner?
Den enda långsiktiga lösningen är att ge afrikanska länder samma möjligheter som europeiska att försörja sig själva. Att ge bistånd med ena handen och upprätta handelshinder med den andra är ett sätt att hålla Afrika kvar i bidragsberoende och i ett läge av demokratiskt underskott.
EU är en stor bov i dramat. USA en annan. Och det mest vansinniga i det hela är att handelshindren inte ens är bra för västvärlden. Enstaka storbönder tjänar grova pengar på att konkurrensen sätts ur spel, medan alla vi som är konsumenter förlorar. Precis som afrikanerna.
Det bistånd som verkligen skulle kunna göra långsiktig skillnad stavas därför varken Sida, Röda korset eller Diakonia. Det stavas i stället konsumentrörelser. Det är vad Tony Blair skulle kunna påpeka för sina vänner i G8.
torsdag, juni 30, 2005
Äntligen ett land till som inför Homoäktenskap
Dagen: "Kanada säger ja till homoäktenskap
Kanadas parlament sade på tisdagen ja till äktenskap mellan homosexuella, trots hårt motstånd från de konservativa och från religiösa grupper.
Det innebär att Kanada blir det tredje landet efter Belgien och Nederländerna som tillåter äktenskap mellan personer av samma kön.
Regeringen i Kanada lade fram det omstridda lagförslaget för att skapa enhetliga regler i hela landet. Lägre domstolar har redan tidigare beslutat legalisera homosexuella äktenskap mellan personer av samma kön i åtta av tio kanadensiska provinser och i ett av tre territorier.
Dessa lokala beslut har lett till att tusentals homosexuella par redan är vigda. Kanadas liberala hållning till homosexuella äktenskap har också gjort landet till ett populärt mål för homosexuella från andra länder som vill gifta sig.
Den nya nationella lagen slår fast rätten till civilt äktenskap mellan homosexuella. Den säger samtidigt att kyrkliga samfund har rätt att vägra sådana vigslar. (TT)
Dagen
Publiceringsdatum:
2005-06-30
Avdelning:
Nyheter, Världennotiser
Källa:
Dagen
Kanadas parlament sade på tisdagen ja till äktenskap mellan homosexuella, trots hårt motstånd från de konservativa och från religiösa grupper.
Det innebär att Kanada blir det tredje landet efter Belgien och Nederländerna som tillåter äktenskap mellan personer av samma kön.
Regeringen i Kanada lade fram det omstridda lagförslaget för att skapa enhetliga regler i hela landet. Lägre domstolar har redan tidigare beslutat legalisera homosexuella äktenskap mellan personer av samma kön i åtta av tio kanadensiska provinser och i ett av tre territorier.
Dessa lokala beslut har lett till att tusentals homosexuella par redan är vigda. Kanadas liberala hållning till homosexuella äktenskap har också gjort landet till ett populärt mål för homosexuella från andra länder som vill gifta sig.
Den nya nationella lagen slår fast rätten till civilt äktenskap mellan homosexuella. Den säger samtidigt att kyrkliga samfund har rätt att vägra sådana vigslar. (TT)
Dagen
Publiceringsdatum:
2005-06-30
Avdelning:
Nyheter, Världennotiser
Källa:
Dagen
Dagen
Dagen: "Över 47 000 kandidater ställer upp i kyrkovalet
Skriv ut artikel Tipsa en vän om artikeln
Kandidatregistreringen i Svenska kyrkan visar att 47 143 personer ställer upp i kyrkovalet nu i september. Antalet nomineringsgrupper uppgår till 1 267.
Valet äger rum den 18 september 2005. Då väljs förtroendevalda till församlingar, stift, samfälligheter och Kyrkomötet för nästa mandatperiod 2006-2009.
Sammanlagt 47 143 personer ställer upp som kandidater i 1 267 nomineringsgrupper i hela landet.
– Det är glädjande att konstatera att engagemanget för Svenska kyrkan består. Antalet församlingar har minskat på grund av sammanslagningar men vi har relativt sett lika många kandidater som i 2001 års kyrkoval, säger generalsekreterare Lars Friedner i ett pressmeddelande.
Antalet kandidater till Kyrkomötet har till och med ökat med 225 personer. Till Kyrkomötet ställer 2076 personer upp i 15 nomineringsgrupper.
Den som är medlem i Svenska kyrkan och fyller 16 år senast valdagen får rösta i kyrkovalet. I detta val har nästan 5,8 miljoner människor rösträtt. Kyrkovalet genomförs som de allmänna valen med direktval till alla nivåer i Svenska kyrkan – till församling, samfällighet, stift och Kyrkomötet.
dagen.se
Publiceringsdatum:
2005-06-29"
Skriv ut artikel Tipsa en vän om artikeln
Kandidatregistreringen i Svenska kyrkan visar att 47 143 personer ställer upp i kyrkovalet nu i september. Antalet nomineringsgrupper uppgår till 1 267.
Valet äger rum den 18 september 2005. Då väljs förtroendevalda till församlingar, stift, samfälligheter och Kyrkomötet för nästa mandatperiod 2006-2009.
Sammanlagt 47 143 personer ställer upp som kandidater i 1 267 nomineringsgrupper i hela landet.
– Det är glädjande att konstatera att engagemanget för Svenska kyrkan består. Antalet församlingar har minskat på grund av sammanslagningar men vi har relativt sett lika många kandidater som i 2001 års kyrkoval, säger generalsekreterare Lars Friedner i ett pressmeddelande.
Antalet kandidater till Kyrkomötet har till och med ökat med 225 personer. Till Kyrkomötet ställer 2076 personer upp i 15 nomineringsgrupper.
Den som är medlem i Svenska kyrkan och fyller 16 år senast valdagen får rösta i kyrkovalet. I detta val har nästan 5,8 miljoner människor rösträtt. Kyrkovalet genomförs som de allmänna valen med direktval till alla nivåer i Svenska kyrkan – till församling, samfällighet, stift och Kyrkomötet.
dagen.se
Publiceringsdatum:
2005-06-29"
Det valet kallas ju det bortglömda valet
Jag kommer att kandidera för Vänstern i Sv.kyrkan, här i skärholmen
Står dock ensam på listan
Finns även på valsedlarna till stiftsfullmäktige samt till Kyrkomötet
Kanske DU har möjlighet att rösta in mej på någon av de listorna
onsdag, juni 29, 2005
Gringo.se
Gringo.se: "Hon ska bli blatte
Säg hej då till Sandra Backlund. Eller åtminstone till Backlund. Inom kort byter hon efternamn till Baqirjazihd och hon hoppas att fler vill göra likadant.
– Jag vill visa det bisarra i att bedöma något efter ett efternamn. Ett namn säger ingenting om en människa eller hennes erfarenheter och meriter.
Sandra menar att integration inte handlar om var man bor eller vilken kultur en människa känner sig hemma i utan om attalla männsikor ska bedömas på lika villkor. Men eftersom en såobetydlig sak som ett namn uppenbarligen kan vara ett problem för människor som söker jobb vill hon visa att ett nytt efternamn inte är detsamma som en ny person.
- En Mohammed som byter namn till Svensson blir inte automatiskt helsvennig med knätofsar och fioler.
Hennes familj och vänner har reagerat på namnbytet medskratt och i vissa fall också med en undran om varför. Sandra själv är däremot helt på det klara med anledningen till att gåfrån supersvennigt till nyblattigt, nämligen att Sandra Baqirjazihdfortfarande är som hon alltid varit.
– Ett namn är aldrig en garanti för personliga egenskaper. Jag kommer till exempel inte sluta fira midsommar bara för att jag inte heter Backlund längre.
Regeringen håller just nu på att utreda om den offentliga sektorn kan och bör använda sig av anonyma jobbansökningar, alltså att den sökandes namn stryks över när det är dags att anställa. Men den metoden tror inte Sandra på.
– Då säger man ändå att det är det konstiga namnet som är problemet och inte rekryteraren som diskriminerar.
Istället hoppas hon att fler vill byta namn men framför allt att den medvetenhet om diskriminering som finns också ska leda till förändringar. Hon påpekar att det för ofta är de som klumpas ihop som ”invandrare” som förväntas integrera in sig i samhället när det egentligen är allas ansvar.
– Som det ser ut nu får flera gärna göra som jag, men målet är självklart att ingen ska behöva byta namn, varken Svensson eller Mohammed.
Sandra m"
Säg hej då till Sandra Backlund. Eller åtminstone till Backlund. Inom kort byter hon efternamn till Baqirjazihd och hon hoppas att fler vill göra likadant.
– Jag vill visa det bisarra i att bedöma något efter ett efternamn. Ett namn säger ingenting om en människa eller hennes erfarenheter och meriter.
Sandra menar att integration inte handlar om var man bor eller vilken kultur en människa känner sig hemma i utan om attalla männsikor ska bedömas på lika villkor. Men eftersom en såobetydlig sak som ett namn uppenbarligen kan vara ett problem för människor som söker jobb vill hon visa att ett nytt efternamn inte är detsamma som en ny person.
- En Mohammed som byter namn till Svensson blir inte automatiskt helsvennig med knätofsar och fioler.
Hennes familj och vänner har reagerat på namnbytet medskratt och i vissa fall också med en undran om varför. Sandra själv är däremot helt på det klara med anledningen till att gåfrån supersvennigt till nyblattigt, nämligen att Sandra Baqirjazihdfortfarande är som hon alltid varit.
– Ett namn är aldrig en garanti för personliga egenskaper. Jag kommer till exempel inte sluta fira midsommar bara för att jag inte heter Backlund längre.
Regeringen håller just nu på att utreda om den offentliga sektorn kan och bör använda sig av anonyma jobbansökningar, alltså att den sökandes namn stryks över när det är dags att anställa. Men den metoden tror inte Sandra på.
– Då säger man ändå att det är det konstiga namnet som är problemet och inte rekryteraren som diskriminerar.
Istället hoppas hon att fler vill byta namn men framför allt att den medvetenhet om diskriminering som finns också ska leda till förändringar. Hon påpekar att det för ofta är de som klumpas ihop som ”invandrare” som förväntas integrera in sig i samhället när det egentligen är allas ansvar.
– Som det ser ut nu får flera gärna göra som jag, men målet är självklart att ingen ska behöva byta namn, varken Svensson eller Mohammed.
Sandra m"
Gringo.se
Gringo.se: "Både och och varken eller
Vem är du, undrade en undrare
kunde frågan varit sundare
det var en artighetsfras i all enkelhet
vilken är DIN identitet
jag sa att “jag ska svara så gott jag kan
på frågan du ställer”
jag är både och och jag är varken eller
För jag är utländsk och jag är inhemsk
jag är en eldig turk, jag är en trygg svensk
jag är vitlök, oliver och kåldolmar
och jag är midsommarafton på skärgårdsholmar
jag har mörkt hår på mitt bröst
och lite på rygg som brukligt för turkar
jag sorterar mina sopor och jag pantar mina burkar
jag firar jul med familj, men också ramadan
är jag nu det ena eller det andra, det vete fan
Och jag fortsatte förklara för honom att
“jag har ställt den själv den här frågan du ställer”
och den har bränt kortslutning på mina stackars hjärnceller
för en motsägelse blir min slutsats och den enda som gäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är inte det ena, inte det andra heller
jag är ett jetplan med propeller
en guldmedaljör som står och gnäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är en proppmätt gäst som sitter och beställer
tårta på tårta
jag är en silkeslen vårta
i rasismens feta röv
För än är jag svart, än är jag vit
än hör jag hit och än hör jag dit
jag är som vatten och sprit i en Aquavit
kanske ni tycker jag snackar massa skit
men jag känner mig som gryningen som skymningen
jag är både natt och dag
och bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla
tack ska du ha
Publicerad: 2005-06-24
Av: Özgür Kibar, poet"
Vem är du, undrade en undrare
kunde frågan varit sundare
det var en artighetsfras i all enkelhet
vilken är DIN identitet
jag sa att “jag ska svara så gott jag kan
på frågan du ställer”
jag är både och och jag är varken eller
För jag är utländsk och jag är inhemsk
jag är en eldig turk, jag är en trygg svensk
jag är vitlök, oliver och kåldolmar
och jag är midsommarafton på skärgårdsholmar
jag har mörkt hår på mitt bröst
och lite på rygg som brukligt för turkar
jag sorterar mina sopor och jag pantar mina burkar
jag firar jul med familj, men också ramadan
är jag nu det ena eller det andra, det vete fan
Och jag fortsatte förklara för honom att
“jag har ställt den själv den här frågan du ställer”
och den har bränt kortslutning på mina stackars hjärnceller
för en motsägelse blir min slutsats och den enda som gäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är inte det ena, inte det andra heller
jag är ett jetplan med propeller
en guldmedaljör som står och gnäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är en proppmätt gäst som sitter och beställer
tårta på tårta
jag är en silkeslen vårta
i rasismens feta röv
För än är jag svart, än är jag vit
än hör jag hit och än hör jag dit
jag är som vatten och sprit i en Aquavit
kanske ni tycker jag snackar massa skit
men jag känner mig som gryningen som skymningen
jag är både natt och dag
och bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla
tack ska du ha
Publicerad: 2005-06-24
Av: Özgür Kibar, poet"
onsdag, juni 08, 2005
En g�ng k�rleken skall r�da
Tala v�nligt med din n�sta
som du m�ter upp� v�gen
p� din vandring genom livet,
d�r det finns s� m�nga faror
och d�r m�nniskorna tvivlar
p� att godheten kan segra
i en v�rld d�r hatet r�der
mellan folk i m�nga l�nder.
En g�ng k�rleken skall segra
�ver ondskans h�rda vindar,
folken m�tas skall i endr�kt
och varandra r�cka handen,
f�r att b�rja leva livet,
och i broderskap f�renas
till ett folk, av alla stammar
p� v�r jord; och fred skall r�da.
måndag, maj 16, 2005
Prata inte med någon du inte känner
Det är tidigt på morgonen och jag kliver på bussen, stämplar, säger hej till busschauffören som stirrar på mig, utan att säga hej tillbaka. Sedan sätter jag mig långt fram där båda platserna är lediga.
Varje gång bussen stannar och ett nytt lass med människor stiger på så håller jag andan, precis när de går förbi mig, och jag tänker: sätt dig inte brevid mig, snälla. Samtidigt som jag pressar mig mot fönstret och tittar ut. Varför? Är jag så rädd för att någon ska sätta sig bervid mig? Hon eller han kommer ju inte direkt att döda mig, antagligen inte ens prata med mig.. Först när alla har gått förbi och satt sig på andra lediga platser, så pustar jag ut.
Vid nästa busshållplats; samma sak. Jag kollar runt omkring mig, och ser att alla sitter på varsitt tvåsitssäte, ännu är det ingen som har vågat sätta sig bervid någon främling. Det händer bara när bussen blir tillräkligt full, men då sätter man sig långt ifrån varandra. Hon som sitter närmast fönstret pressar sig emot det och låtsas vara väldigt intsesserad av bilarna utanför, och han som sitter ytterst sitter precis så att han inte ramlar av sätet, men får hålla i sig så fort det kommer en kurva.
Har vi alltid varit så här rädda för främlingar eller har vi blivit det med tiden? Är det så inpräglat det som mamma och pappa sa när man var liten att: "Prata aldrig med någon du inte känner".
När jag åker med någon kompis och jag ser att alla sitter ensamma så bler jag nästan sur; "Varför sätter man sig helt själv på ett tvåsitssäte? Då tar man ju bara upp plats, det finns ju faktiskt de som vill sitta brevid varandra, men då går inte det för att folk är helt enkelt för rädda för att ens komma på tanken att sätta sig brevid någon man inte känner."
Av: Snusmumriken(snott från P3 Stars sida)
fredag, maj 13, 2005
Sluta mörda oss! - En manifestation mot hatbrott och homofobi
Tid: 18.00 Var: Sergels Torg, Stockholm
I januari månad i år blev en 15-åring mördad av en 13 och en 15-åring i en stockholmsförort. Mordet var ett hatbrott då mördarna trodde att pojken var homosexuell.
15-åringen var en av många som fallit offer för hatbrott på grund av sin sexuella läggning.
Hatet måste få ett slut!
Man måste kunna bryta mot normer utan att behöva vara rädd!
Nu samlas vi till manifestation, en protest mot hatbrott och homofobi med krav på tolerans och jämlikhet.
Manifestationen hålls på Sergels torg. Den börjar klockan 18.00 på tisdagen den 17 maj, IDAHO-dagen, International Day Against Homophobia. Polisskydd finns på plats så att vi kan känna oss trygga där om inte annars.
Queera uppträdanden, tal, teater och musik av och om ungdomar kommer att finnas och vi, RFSL Ungdom, behöver din insats! Har du ett band, eller en teatergrupp som vill ställa upp, eller en kontakt till någon som har det?
Vid sidan av de sedvanliga banderollerna och plakaten hos demonstranterna kommer vi att använda oss av bandage och teatersmink för att visa på hur utbrett det är med hatbrott. Sminkningen kommer att bestå av blåtiror och näsblod. Bandagen kommer att placeras där sparkarna brukar hamna.
Du vill väl vara med?
Monstret i garderoben
Ett litet dataspel där man ska skjuta bögar har blivit populärt bland ungdomar. Det säger en hel del om den moderna manligheten.
HENRIK TORNBERG
chefredaktör
" Du är en kille som går runt och ska skjuta ner nakna killar. För att inte bli gay typ. Om du inte gör det blir du påsatt av dom. Och det får ju inte hända.
"
Krönikor KRÖNIKAN
Onsdag, 11 Maj 2005
Det är mycket hat och hatbrott just nu. Hetspredikan, Johan Hiltons bok No tears for queers och så media som hakat på trenden och för första gången gör bögknackning till förstasidesstoff. För det är mest män som har sex med män som råkar ut för den här typen av våld. Det nyaste scoopet är det lilla dataspelet Gay som Aftonbladet hittat på ungdomssiten Hamsterpaj. Ungdomarna som besöker siten laddar själva upp filer och någon av dem har beskrivit vad spelet går ut på:
Du är en kille som går runt och ska skjuta ner nakna killar. För att inte bli gay typ. Om du inte gör det blir du påsatt av dom. Och det får ju inte hända.
RFSLs Sören Andersson kallar i samma tidning spelidén absurd och Hamsterpaj backar och tar bort spelet. Slut på den historien, men några frågor dröjer sig kvar.
Ökar hatet mot bögar eller har det bara blivit synligare? Varför så mycket, just nu?
Den första frågan är nästan omöjlig att besvara med hänvisning till det ökända Mörkertalet som är så lätt att svänga sig med om man vill påvisa samhällstrender. Vi har inte uppmärksammat hatbrotten tidigare och har svårt att skilja en faktisk ökning från ökad uppmärksamhet. Frågan varför är lite lättare: homosexuella är synligare idag än någonsin tidigare i detta land. Även med en konstant nivå på hatet (så torrt det låter, som om man diskuterar införselkvoter för spannmål) borde alltså fler öppna bögar provocera fler homohatande potentiella våldsmän. Om man dessutom ger sig på att skrapa på hatets hårda yta kan man dessutom ge sig på en förutsägelse: om hatet och våldet mot homosexuella inte ökat hittills, kommer det att öka framöver. Kanske inte fler kommer att börja hysa ett brinnande hat mot män som har sex med män, men de som redan avskyr mig och andra homosexuella kommer att hysa ett mer brinnande hat än de gjort hittills.
Det finns en enkel förklaring till att jag vågar mig på att saida på det här sättet. Hat bottnar oftast i rädsla och rädslan kommer sig av ett upplevt hot. Är du rädd för något eller någon brukar första reaktionen vara att blunda och hoppas att det farliga försvinner. Låtsas man som om det avskyvärda inte finns kanske det är borta när man öppnar ögonen igen.
Taktiken att blunda använder vi för monster i garderoben när vi är små (täcket över huvudet!) och förvånansvärt mycket annat vi är rädda för. Men taktiken funkar bara om något inte pockar på uppmärksamhet allt för mycket. Förr om åren visste alla att män som har sex med män existerar, men eftersom bögarna var vänliga nog att leva sina liv i underdånig självförnekelse gick det alldeles utmärkt att låtsas som om de inte fanns. Det går inte idag. Det är bögar (och flator förstås) i vart och vartannat TV-program, de bor i grannskapet, paraderar på gatorna, pussas på väg hem från krogen och kräver sina rättigheter i Riksdagen och på debattsidorna. Bögar tar kort sagt en jäkla massa plats i dagens Sverige.
Den bögogillare som hittills kunnat blunda bort problemet, dragit täcket över huvudet och hoppats att monstret i garderoben ska hålla sig just där upptäcker till sin fasa – när kan vågar sticka nästippen över täckets kant – att monstret inte bara är verkligt. Det har dessutom klivit ut ur sin garderob, bär fjolliga tighta jeansshorts och sjunger I will survive, högt och ljudligt. Hilfe!
När ett upplevt hot och verklig rädsla inte längre går att ignorera reagerar man instinktivt. Först skränar man lite och hoppas att det ska skrämma det läskiga på flykten. Fungerar inte det gör hjärnan och kroppen sig redo att gå till attack för att trygga den egna säkerheten. Någonstans här börjar vi hata. Det är i det läget som västvärldens homofober och homos befinner sig idag. Homosexuella går inte längre att ignorera. Rädslan övergår i skrän som övergår i vitglödgat hat.
Den verkliga tiotusenkronorsfrågan är förstås vad det är som är så himla skrämmande för en strejt man med andra män som faller utanför ramen och har sex med varandra. Jag är inte säker, men jag tror att en del av koden för att dechiffrera denna gåta finns i instruktionen till spelet Gay, som de supercoola kidsen på Hamsterpaj formulerat:
Du är en kille som går runt och ska skjuta ner nakna killar. För att inte bli gay typ. Om du inte gör det blir du påsatt av dom. Och det får ju inte hända.
Det - får - ju - inte - hända. Blir man påsatt av en annan kille sker något hemskt, anar man här, hemskare än att man får ont i baken en stund efteråt (som en populär myt vill hävda). Det är något annat än rumpan som går i kras, som som endast kan skyddas genom att man dödar varenda bögjävel. Men vad? Kan det vara den omhuldade och ack så sköra manligheten? Manligheten som ger platsen i hierarkin, ja hela existensberättigandet för vissa sorters män. Att bli erövrad av en annan man är att underkasta sig och därmed förnedrande. I förnedringen riskerar man allt: sin plats i livet och sin makt över det egna ödet.
Den traditionella, auktoritära och självtillräckliga mansrollen är hårt ansatt från flera håll. Inte nog med att kvinnor, transsexuella, bögar, bin och flator kräver sin rätt. Dessutom inser allt fler strejta män att man som kille lever ett lyckligare liv om man vågar komma i kontakt med sina egna känslor och inte ställer upp på att förtrycka andra. Till råga på allt faller den ena exklusivt grabbiga bastionen efter den andra: fabriksgolvet, lumpen, styrelserummen. Dagens strejte grabbige man är som regeringen i något Östland i årsskiftet 1989-90. Man sitter fortfarande i maktens rum men hör folkmassorna mullra utanför på gatan. I det läget måste den här typen av män gå till aktion. Självständiga kvinnor måste kväsas. Förrädare i de egna leden - män som hoppat av mansrollens tvångströja - röjas ur vägen. Annars kan allt vara förlorat.
Inte undra på att de är rädda.
Hatet mot kvinnor och homosexuella, och våldet mot dessa grupper, är sidor av samma mynt. Inte förrän vi uppfostrar unga män in i en ny roll där det kan känna sig trygga med sig själva och sin omvärld kommer det att upphöra. Gör vi inget kommer det att bli värre, för rädslan är en stark drivkraft.
fredag, maj 06, 2005
Svältkatastrof hotar Etiopien
Etiopien hotas av en svältkatastrof. 3,8 miljoner människor är i akut behov av livsmedelhjälp, rapporterar flera hjälporganisationer. De vädjar om hjälp från omvärlden.
300 000 barn dör varje år i Etiopien på grund av undernäring. Hjälpbehovet under året beräknas av Unicef uppgå till 3,3 miljarder kronor.
Förutom svältproblemen är Etiopien drabbat av svåra översvämningar på flera håll. Minst 154 personer har omkommit och 250 000 har tvingats fly från sina hem på grund av svåra översvämningar i södra Etiopien de senaste två veckorna, uppger flera nyhetsbyråer.
Översvämningarna har drabbat jordbruket mycket hårt. Det skapar särskilda problem för de överlevande, som är helt beroende av jordbruket.DU kan hjälpa till att linda nöden för en del av barnen!Kontakta mej så får DU info om skärholmens församlings fadderbarn
onsdag, maj 04, 2005
Gringos arbetsförmedling
Behöver du feta cashen snabbt? Gringo har jobben till dig:
Sökes: personal till vår insatsstyrka
Nu släpper vi äntligen det här med tåg och bussar som inte kommer i tid och satsar på en rejäl insatsstyrka istället. Vi söker Dig som är åklagare, jurist eller halvkass ordningsvakt. Du kommer arbeta med att infånga och fängsla hotfulla element som musikanter, fuskåkare och tiggare. Vi ser gärna att Du som söker har bil, då det i framtiden bara blir två tunnelbaneturer om dagen. Dessutom kommer månadskorten kosta ca 2 800 kr. Allt för att kunna finansiera vår nya styrka. Vill Du åka med eller stå och vänta?
Ring operativ chef Löjtnant Lennart på: 08-600 10 00
onsdag, april 27, 2005
Vi invandrare....
en kommer hit för att fly från nöden, en kommer hit för att undgå döden, en kommer hit av terror tvungen, en kommer hit för att gifta sig med kungen, vi är kurder, araber, negrar, och turkar, mest är vi snälla andra är skurkar, en del är äckliga andra är skumma, en del är genier andra är dumma, ibland är vi sura men oftast vi ler, med andra ord är vi som ER, med fel och brister, tuffa och mjuka, fast inte lika avundsjuka, vissa är färgade, andra är arier, som köper sina bruna färger i solarier, vissa är svarta andra är gula, vissa är vackra andra är fula, men fast vi ibland av annan färg är, är vi precis som ni i sverige, och när vi vill arbeta här är tacket, ni får inte jobba för facket, en del är muslimer, andra judar, skillnad här är andra gudar, en del söker lugnet istället för bråket, det enda ni svenskar kan bättre är språket.(Även det skrivet av medlemmen:Go och Glad, på www.qx.se
Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna. Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst, eller vilja mest. Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att alltid komma längst, eller att alltid lyckas. Att vara stark är att leva livet som det är, gå igenom svåra perioder acceptera det, att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.(skrivet av medlemmen:Go och Glad på www.qx.se) 
tisdag, april 26, 2005
homohets dom
Fängelse för homohets
Leif Liljeström från Stenungsund har dömts till två månaders fängelse för hets mot homosexuella på sin hemsida.
Tingsrätten poängterar i domen att lagstiftningen inte är avsedd att hindra en fri och saklig debatt och att det för straffbarhet krävs att det är fullt klart att ett uttalande överskridit gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion.
Leif Liljeström ser det som sin livsuppgift att verka för att människan ska bli frälst och presentera evangeliet. Tingsrätten har inte funnit skäl att ifrågasätta syftet och målet med texterna. Den anser dock att Liljeström måste ha insett att uttalandena var klart nedsättande. Detta har ändå inte hindrat honom från att sprida dem. Han har inte tagit bort dem ens efter att den rättsliga processen inletts.
Tingsrätten konstaterar att Liljeström till skillnad från Åke Green inte framfört sina åsikter i en predikosituation. Hans åsikter utgörs inte av bibelcitat eller härledningar ur en bibeltext.
(källa:Dagen 2005-04-26)Kanske man ska säga som JESUS:"Fader förlåt dem ty de veta icke vad de göra"
onsdag, april 20, 2005
oseph Ratzinger är 78 år gammal, kommer från Bayern och anses tillhöra den konservativa falangen inom katolska kyrkan. Det är första gången på mer än tusen år som en påve kommer från Tyskland. Han blir den 265:e påven.
Omkring 100 000 människor samlades på Petersplatsen på tisdagskvällen för att invänta beskedet. När den nye påven Benedictus XVI visade sig på Petersskyrkans balkong steg jublet från publiken. Den nye påven höll ett kort tal och den traditionella välsignelsen Urbi et orbi.
I talet kallade sig den nye påven för en ”enkel och blygsam arbetare i Herrens vingård”.
Förvirring först
När röken först kom ut ur skorstenen strax före klockan 18 på tisdagskvällen, var den gråsvart och klockan ringde bara en gång. Förvirringen var stor till en början, men sedan ändrades färgen på röken till vit och klockorna började ringa kraftfullt. Då stod det fullt klart att en ny påve har utsetts.Vit rök från Sixtinska kapellets skorsten. Foto: Andreas Solara/PRB
Vit rök från Sixtinska kapellets skorsten.
Valet till ny påve gick ovanligt snabbt. På bara en dag och efter fyra omröstningar var de 115 kardinalerna överens. De stängde in sig i Sixtinska kapellet på måndagen för att hålla en sluten omröstning, en konklav, för att utse en efterträdare till Johannes Paulus II.
Namnet på den nye påven tillkännagavs kvart i sju från Petersskyrkans balkong av kardinal Medina Estevez.
– Habemus papam! Vi har en påve, var det besked som publiken väntat på och som möttes av stort jubel.
Inte särskilt populär i Tyskland
Valet av ny påve är inte oomstritt. Som Vatikanens ideologiske chef, den officiella övervakaren av kyrkans lära, har Ratzinger varit respekterad men inte älskad i sitt hemland.
Ratzinger föddes i Bayern 1927 och gjorde en snabb karriär inom kyrkan. Han blev professor vid 32 och fortsatte sedan att klättra. Intellektuellt stringent, men också orubbligt konservativ, säger bedömare om honom.
Hur konservativ, kan man läsa i ett avsnitt i hans senaste bok, publicerat nyligen i Suddeutsche Zeitung.
En kultur som inte visar respekt för, vad Ratzinger beskriver som eviga heliga värden, som livet, äktenskapet, Gud och kyrkan har ingen framtid.
Homoäktenskap, multikultisamhällen, kvinnor som inte vill föda barn eller människor som lever i utomäktenskapliga förhållanden är symptom på en moralisk upplösning. Europa kommer att gå under om vi inte erkänner vårt kristna arv och dess kultur, enligt Ratzinger.
Liberala katoliker tvekar
Budskapet går långt ifrån hem hos Tysklands katoliker, speciellt de liberala, som redan ligger i konflikt med Vatikanen.
För några år sedan tvingades den katolska hjälporganisationen Caritas att stänga sina kliniker för abortrådgivning i Tyskland efter direkta påtryckningar från påven.
Bland dessa tyska katoliker hade man hoppats på en påve som närmar kyrkan till det moderna samhället och får människor att återvända till kyrkan.
Övergångspåve
Joseph Ratzinger var redan från början en av de mest tippade kandidaterna, men det brukar vanligen inte vara en garanti för att bli vald. Ratzinger har i närmare tjugofem års tid varit Vatikanens chefsideolog och han är känd för sina benhårda åsikter i tros- och moralfrågor.
På grund av sin relativt höga ålder, 78 år, kan Benedictus XVI betraktas som något av en övergångspåve efter den tidigare påven som satt i hela tjugosex år.
Margareta Svensson
margareta.svensson@sr.se
Titti Nylander
titti.nylander@sr.se
Kristian Åström, Berlin
kristian.astrom@sr.se
söndag, april 10, 2005
tisdag, april 05, 2005
Mera hets mot homosexuella
Åtal mot kristen sajt
Åklagaren i Stenungsund Per-Olof Hermansson åtalar internetsajten Bibeltemplet för hets mot folkgrupp.
Artiklar Av Björn Pedersen
Tisdag, 5 April 2005
" Det står till exempel att ju tidigare bögen får möta sin bödel, desto färre blir hans synder
"
NYHETER Det är främst uttalanden i webbplatsens gästbok som fångat Per-Olof Hermanssons intresse, och som gjort att han förbereder åtal mot administratörerna av sajten.
– Det finns uttalanden som går över gränsen. Det står till exempel att ju tidigare bögen får möta sin bödel, desto färre blir hans synder, sade han till Kyrkans Tidning i januari när målet förbereddes. - Den som är administratör för hemsidan har ansvar för att ta bort den typen av inlägg men har inte gjort det.
Lagen om elektroniska anslagstavlor
På sajten finns en avdelning som heter ’Sodomania’ och som innehåller ”information” om homosexualitet och homosexuella.
I den avdelningen ger administratören Leif Liljeström en sträng bibeltolkning på homosexualitetens syndfullhet, och i gästboken uttalar signaturen Klas-Göran att ”ju tidigare bögen får möta sin bödel, desto färre blir hans samlade synder och desto bättre hans utsikter inför evigheten".
Genom att tillåta sådana uttalanden har Leif Liljeström enligt Per-Olof Hermansson gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Dessutom har han gjort sig skyldig till brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor.
Green-domen kastar skugga
Hovrättens friande dom mot Pastor Åke Green kan dock kasta en skugga över detta åtal. Åtalet mot Bibeltemplet har nämligen stora likheter med åtalet mot Åke Green.
Det är oklart om åtalet mot Bibeltemplet kommer att påverkas av Green-friandet, men med tanke på att det i båda fallen är en åsikts- och tryckfrihetsfråga kan Hovrättens dom bli den vägledande när tingsrättsförhandlingen inleds 5 april i Stenungsund. BJÖRN PEDERSEN
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)