Klubb :kristna bögar


Greens gud = min djävul!

Med fasa följer jag rättegången mot pastor Åke Green som menar att homosexuella är en ”cancersvulst som måste utspys ur landet”. Att hans predikan finns på nynazisternas hemsida borde få honom och hans fundamentalistiska vänner att skämmas - MEN ICKE!!! De fortsätter att sprida hatets och oförståelsens ”evangelium”.
Våra bilder av Gud säger betydligt mycket mer om oss själva än vad de säger om Gud. Det vet vi som anser att vi måste kunna tro på Gud med intellektuell hederlighet i behåll. Om vi läser s k ”heliga texter” på samma sätt som vi läser säkerhetsmanualen till Barsebäck 2 så hamnar vi fel.

Vi kristna torde vara överens om att Bibeln är det viktigaste dokument vi har att förvalta. Men vad är Bibeln? - eller mer rätt: Vad anser vi att Bibeln är? Något tillspetsat så måste vi ställa oss frågan: Är Bibeln Guds ord om bl a oss människor, eller är Bibeln människors ord om bl a Gud? Eller är Bibeln möjligtvis något mitt emellan dessa två “diken“? Det svar vi ger på den frågan brukar vi kalla vår Bibelsyn.

Hur ska vi rätt kunna tolka och förstå bibeltexterna? Ja, det är väl bara att läsa kan man tycka, men dessvärre är det inte fullt så enkelt. Vi kommer alla till texten med förutfattade meningar och olika förutsättningar: En förtryckt kvinna i Palestina läser inte som en advokat i New York. En bankdirektör på Lidingö läser inte som en verkstadsarbetare i Säffle. En människa med endast grundskoleutbildning läser inte som en akademiskt utbildad teolog. Våra glasögon är olikfärgade; vi ser olika saker. Dessutom kan du och jag välja att läsa en text i t ex socialpolitiskt perspektiv, feministiskt perspektiv eller enbart som underhållning. “Filosofiska rummet“ i radions P 1 ställde 981108 den intressanta frågan: Vem är det som tänker när man läser? - När man läser; vad är det som försiggår i ens medvetande, vems är tankarna som uppstår; författarens, ens egna eller kan vara så att det är texten själv som tänker? Mitt svar är att det är ett komplicerat samspel men till slut så är det jag som tolkar den text jag läser. Min tolkning är en ännu mer komplicerad process som jag inte här ska fördjupa mig i.

Menar Green att vi t ex kan läsa Moseböckerna och utan problem föra över vad som där sägs till vår tid och kultur? Menar Green att de 613 regler, lagar och föreskrifter som finns angivna i Moseböckerna äger giltighet i vår tid? Eller kan vi godtyckligt rycka ut vad som tycks passa oss och strunta i resten? Om vi skulle ha följt allt som där finns föreskrivet så skulle inte någon person av manskön (i alla fall inte jag) ha uppnått vuxen ålder. Vi läser i 5 Mos 21: 18 - 21 "Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som inte lyssnar till sin faders och moders ord, och som, fastän de tuktar honom, ändå inte hör på dem, så skall hans fader och hans moder ta honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port. Och de skall säga till de äldste i staden: `Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill inte lyssna till våra ord utan är en frossare och en drinkare´. Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort från dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta”.
Jag tror inte ens Green anser att det är viktigt att följa vad som föreskrivs i 3 Mos 19: 27 "Ni skall inte rundklippa kanten av ert huvudhår, inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg."
I tredje Moseboken finns utförliga beskrivningar av brännoffer, spisoffer, syndoffer, skuldoffer och tackoffer. Menar Green att vi ska tillämpa dessa föreskrifter idag?

Jag menar att vi ska “ställa frågor till bibeltexterna“. Jag föreslår en diskursiv (prövande och reflekterande) bibelsyn där vi är öppna för att pröva bibeltexterna mot ett antal kriterier utanför Bibeln: Stämmer de överens med rimliga moraliska ståndpunkter? Handlar de om frågor som verkligen berör oss? Strider de mot vår kunskap om tillvaron?
Detta med bibeltrohet är inte något enkelt. Den kristna kyrkan har efterhand klargjort vilka böcker som skall ingå i Bibeln (kanonprocessen). Man var inte alltid överens om detta. Vissa böcker som Hermas Herden eller De tolv apostlarnas lära har betraktats som kanoniska (godkända) medan det var stor tvekan om Uppenbarelseboken som idag är accepterad som en bok i NT.

Nästa fråga är hur Bibeln har kommit till. Har Guds ande ingett författarna just de ord som bibeltexten består av? Så har man tyckt under större delen av kyrkans historia. Men först under den lutherska och reformerta ortodoxin på 1600-talet började man anse Bibeln vara bokstavligen ofelbar. Tidigare hade man tolkat många svårförståeliga bibeltexter symboliskt.

Exegeten Per Block säger:

“Talet om “Bibelns eget budskap“ gömmer undan mångtydigheten. Det kan t o m användas för att lägga lock på diskussionen, som om det bara funnes en enda läsart, för vilken alla borde böja sig. I själva verket trängs ju frågorna: vilka delar av texten vill man använda? av vilka skäl och med vilket syfte? för vem är “budskapet“ tänkt? i vilken situation skall det passa? hur stor roll spelar författarens ursprungliga avsikter? vem skall annars bestämma tolkningen? får var och en lyssna fram sitt budskap? måste små eller stora påvar ta fram det åt oss?
…
Budskapet om Bibelns oklara gränser går att uppfatta positivt, som ett intressant faktum, eller rentav som en befrielse. Men vi skulle blunda totalt för verkligheten om vi inte insåg att det ofta upplevs som ett hot. Många goda kristna utan högre utbildning har ledare som inte kan eller vågar hjälpa dem att hantera detta slags frågor utan bara indoktrinerar dem med ihåligt ekande trumpetstötar. Inte underligt då att man skyggar för rena fakta t o m när de är alldeles ofrånkomliga.“

Jag tror inte på en text. Jag tror på en levande Gud som en gång blev en människa såsom du och jag. Och det är han som är ”Guds ord” till oss människor. Joh 1:1 I begynnelsen var Ordet - Ordet var hos Gud och Ordet var Gud.
För mig är det viktigaste i Bibeln inte vad som sägs utan hur Jesu liv beskrivs. Jesus möter alla människor med kärlek och respekt. Med ett undantag: de religiösa hycklarna (läs Matt 23). Våga lita på att du är älskad av Gud så som du är.